Relatéra 5 Okategoriserade 5 Interpersonell psykoterapi i grupp (IPT-G) vid förstämningssyndrom

Interpersonell psykoterapi i grupp (IPT-G) vid förstämningssyndrom

4 mars 2023

Interpersonell psykoterapi i grupp (IPT-G) vid förstämningssyndrom

Detta är hämtat ur den gamla hemsidan för att inte tappa bort det när det är dags att byta sida…..

Interpersonell psykoterapi i grupp (IPT-G) vid förstämningssyndrom

”Denna gruppbehandling vänder sig till dig som lider av nedstämdhet/depression. Det kan vara så att du haft kontakt med psykiatrin under en längre tid och av kanske andra skäl än depression men att du i nuläget upplever nedstämdheten som det främsta problemet.”

Interpersonell psykoterapi – IPT är en tidsbegränsad psykologisk behandling med fokus på kopplingen mellan aktuellt mående och det som påverkar oss känslomässigt i pågående relationer. Genom att minska slitningar och förbättra kommunikation i viktiga relationer till andra tänker man i IPT att man kan minska symtom på psykisk ohälsa.

Metoden som har ett starkt vetenskapligt stöd, är främst utprövat mot depression men har visat sig fungera vid olika psykiska besvär så som ex ätstörningar, PTSD och bipolärt syndrom. Glädjande tycks IPT hjälpa väl mot nedstämdhet när man även lider av flera olika besvär samtidigt, så kallad samsjuklighet. Studier har visat att många har lättare att hantera annan psykisk ohälsa om man kan minska de depressiva symtomen.

IPT finns även som gruppbehandling och har i upprepade studier visats effektiv vid olika tillstånd av psykisk ohälsa.

I en IPT-behandling träffas man vanligtvis 16 sessioner. Den semistrukturerade manualen är indelad i tre faser; bedömningsfas, behandlingsfas och avslutningsfas. Vid de inledande sessionerna görs en kartläggning av patientens aktuella mående, utifrån hens pågående relationssammanhang. Tillsammans formulerar terapeut och patient en interpersonell förklaringsmodell av patientens aktuella problematik och ur detta väljs ett av fyra fokusområden att arbeta vidare med. Fokusområdena är interpersonell konflikt, rollförändring, komplicerad sorg samt interpersonell sårbarhet.

  • Interpersonell konflikt: meningsskiljaktigheter eller gräl med någon viktig annan. Det kan även handla om att man inte kan mötas på grund av olika förväntningar/behov.
  • Rollförändring: Omständigheter I livet/kris som innebär stora förändringar för dig som person
  • Sorg och förlust: en känslomässig reaktion på en omfattande förlust, att sorgearbetet övergår i depression/komplicerad sorg.
  • Interpersonell sårbarhet: svårigheter att skapa eller bibehålla ömsesidiga relationer

Utifrån valt fokusområde gör terapeuten sina interventioner i syfte att skapa en djupare förståelse för anknytningsbehov i pågående relationer, en ökad handlingsberedskap, möjliggörande av förändring men framför allt reducering av depressiva symtom.  För mer info om IPT som behandling generellt, vänligen klicka på patientinformationen här:    ipt-patientinfo

manual

Interpersonell psykoterapi som gruppbehandling – IPT-G                                                      Att jobba med IPT i gruppformat om 5-8 personer innebär både gruppsessioner och några individuella träffar. Terapin inleds med två individuella samtal med gruppterapeuterna, där man påbörjar att ringa in omständigheterna kring det aktuella måendet, symtombild och gör interpersonellt-inventorie. En hypotes ställs kring tänkbart fokusområde. Under andra samtalet finns även möjlighet att bjuda in anhörig/närstående för ömsesidigt informationsutbyte.

ipt-g-flode

Initialfasen/bedömningsfasen delar gruppen sina erfarenheter av att drabbas av psykisk ohälsa, försöker tillsammans  förstå samband och hur man tar sig vidare i olika problem som håller det dåliga måendet vid liv. Även om gruppdeltagarna har en gemensam erfarenhet av att lida av nedstämdhet, så kommer de ha valt olika fokusområden beroende på olika pågående relationella livsomständigheter och skiftande erfarenhet av annan psykisk ohälsa. Detta innebär en vidgad förståelse och ett erfarenhetsutbyte som förstärker effekten av terapin. grupp2

Behandlingsfasen arbetar varje deltagare mot förändring mot sina uppställda mål. I Gruppen utväderas veckan som gått med fokus på olika relationssituationer, kommunikation, känslor och hur man kan hantera liknande situationer i framtiden. I mitten av terapin träffar deltagarna åter gruppterapeuterna för en individuell session. Man samtalar då kring hur det fungerar i gruppen, hur man ser på symtomförändring, framsteg utifrån valt fokusområde och om man bör göra någon omformulering på något plan.

Avslutningsfasen försöker gruppen ”knyta ihop säcken”; vad har man åstadkommit i terapin – både i gruppen, individuellt och i pågående relationer i vanliga livet? Här lägger man fokus på vad terapin fyllt för behov och vad man behöver för strategier för att vidmakthålla ett bra mående och mer tillfredsställande relationer. Avslutningsvis genomförs ett individuellt samtal, dit även anhörig bjuds in att delta.

Gruppbehandling IPT-G vid Psykiatriska kliniken i Värnamo            rjl                      Psykiatriska kliniken, mottagning 2 i Värnamo, erbjuder gruppbehandling om fem till åtta deltagare per grupp, riktad till specialistpsykiatrins patienter som utöver annan psykisk ohälsa upplever en aktuell försämring i form av ökad nedstämdhet sk. depressiv episod. IPT-G passar individer som trots eventuellt långvarig psykisk ohälsa kan finna det givande att fokusera på aktuellt mående kopplat till aktuella livsomständigheter.

Gruppledare är Malin Bäck IPT-terapeut/leg.Psykoterapeut och Sofia Lindell socionom, bägge behandlare vid mottagning 2 med synsättet att vårt mående påverkas av faktorer i omgivningen och att vår relation till oss själv och andra påverkas av hur vi mår.  Patienterna kommer i kontakt med gruppbehandlingen via läkaruppföljning, bedömningssamtal och via information på kliniken.

Här finns en folder att klicka på med info kring IPT-G: ipt-g-patientinfo

Exklussionskriterier är pågående missbruk, psykos, grava svårigheter med affektreglering samt om patienten inte själv tror att relationsfokuserad behandling i grupp är något hen är beredd att gå in i.

En av de viktigaste sakerna i IPT är att få en så detaljerad bild som möjligt av det aktuella måendet – och berättelsen/sammanhanget kring hur det uppstått, hur det utvecklats och vidmakthålls. Därför är det viktigt att hela tiden utvärdera och följa upp förändringar i måendet  – och förstå vad som bidragit till detta. Ur detta växer en kunskap om vad som är depressiva vs. antidepressiva faktorers i just mitt liv.  Utöver utforskande samtal kring detta, genomför vi dessutom återkommande skattningar av måendet på olika sätt.

Skattningsinstrument: Initialt, i mitten av terapin och vid avslut använder vi DSM-5, HAM-D, MADRS-S (ladda ner här madrs_s ) och BAI för att skatta nedstämdhet, ångest och tendenser till så kallad samsjuklighet. Vi skattar även livskvalitet och upplevelser i nära relationer. Vi utvärderar även upplevelsen av hur man tycker behandlingen fungerar.

Nedstämdheten mäts även veckovis med PHQ-9. (ladda ner här phq-9 )

Likt flertalet behandlingar så videofilmas sessionerna, dels för att de patienter som har förhinder att komma vid något tillfälle skall kunna ta del av gruppens arbete innan nästa session men även för att stödja behandlarna att genomföra terapin som det är tänkt och förhindra så kallad behandlingsdrift.

Låter det intressant? Vänligen kontakta Malin Bäck mail: relatera@me.com vid frågor, tips och funderingar.

grupp-1

Session Datum Teman för sessionerna:
 
  Att förstå och fördjupa sig hur jag har det:
1 12/12 Vad är IPT? Vilka är vi? Hur skall vi ha det i gruppen?
2 19/12 Berättelsen om min depression.
  Ingen träff vecka 52
3 2/1 Relationer – vilka är en del av min depressionsberättelse?
4 9/1 Att välja fokus för min depressionsbehandling
 
  Att jobba med valt fokus:
5 16/1 Vad påverkar mitt mående nu?
6 23/1 Behov och känslor i relationer
7 30/1 Att samtala om viktiga saker – om kommunikation
 
* Under vecka 5 & 6 genomförs individuellt samtal
 
8 6/2 Vad händer med mitt mående och i mina relationer?
  Ingen träff vecka 7
9 20/2 Förändringar
10 27/2 Konflikter
11 6/3 Sorg och förlust
12 13/3 Sårbarheter och brister
 
  Återhämtning, utvärdering och planering:
13 20/3 Att börja summera det som hänt och tänka framåt
14 27/3 Mina relationer; innan, nu och i framtiden
15 3/4 Planera för välmående
16 10/4 Att avsluta, att säga hej då.
 
* Under vecka 17 genomförs individuella uppföljningssamtal
 

 

Vid förhinder, meddela oss via SMS 070-5490329 eller maila relatera@me.com


Vad är depression?

Naturlig nedstämdhet har alla människor i korta perioder i sitt liv. Men när nedstämdheten övergår i långa sammanhängande perioder, vanligtvis längre än två veckor, kan nedstämdheten övergå till depression.

Depression – en stor folksjukdom    Det är mycket vanligt med depression i hela världen. Bara i västvärlden blir hälften av alla kvinnor, och en fjärdedel av alla män, deprimerade någon gång under sitt liv. WHO (Världshälsoorganisationen) klassar depression som den fjärde vanligaste anledningen till allvarlig ohälsa i världen.

dsm

   Vanliga symptom är:                         Sorg, Skam, Ångest, Energibrist, Meningslöshet, Självkritik, Brist på självförtroende, Saker som du förut tyckte var roligt tycker du nu är meningslösa, sömnproblem, Du har svårt att sköta dina vardagssysslor som skola, jobb eller familj, Du har svårt att ta beslut, Du kan ha självmordstankar eller tänker mycket på döden

Depression påverkar både hur, du tänker, känner och fungerar, både i relation till dig själv och andra.

depressionscirkeln 

 

Diagnoskriterier för egentlig depression enligt DSM-IV

Minst fem av följande symtom måste finnas under minst två veckor.                                      Minst ett av symtomen (1) eller (2) måste finnas:

  • Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen
  • Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter
  • Betydande viktnedgång, viktuppgång eller minskad alternativt ökad aptit
  • Sömnstörning
  • Psykomotorisk hämning eller agitation
  • Svaghetskänsla eller brist på energi
  • Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor
  • Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet
  • Återkommande tankar på döden, självmordstankar, planer på självmord eller fullbordat självmordsförsök

Symtomen

A. uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression                                            B.orsakar lidande eller en försämrad funktion                                                                           C.beror inte på missbruk, medicinering eller av somatisk sjukdom eller skada              D.förklaras inte bättre av en sorgreaktion

Kriterier för melankolisk form av egentlig depression enligt DSM-IV                              Något av följande symtom uppträder under den aktuella depressionsepisoden:

  • Förmåga att känna lust eller glädje har i stort sett försvunnit
  • Reagerar inte på vanligtvis positiva stimuli, inte ens tillfälligt

 

Minst tre av följande:

  • Nedstämdheten har distinkt kvalitet (upplevs annorlunda än vid sorg)
  • Nedstämdheten värst på morgonen
  • Tidigt uppvaknande
  • Stark psykomotorisk hämning eller agitation
  • Betydande aptitlöshet eller viktminskning
  • Överdrivna eller obefogade skuldkänslor

depdiagnos.png


Relationer – vilka är en del av min depressionsberättelse?

I IPT tänker vi att vårt mående påverkas av hur vi har det i våra relationer och att vårt mående påverkar våra relationer. Vi tänker även att vi som flockdjur har ett behov av att ha några viktiga andra att dela både glädje och sorg med för att vi skall kunna känna oss trygga i livet.

Vid depression är det lätt att vi, på grund av depressionssymtom som att vilja dra sig undan och inte orka delta i aktiviteter, blir mer ensamma. När man mår dåligt och känner sig värdelös är det dessutom svårt att på ett tydligt sätt uttrycka och stå upp för vad som är viktigt för mig i nära relationer. I IPT tittar vi på hur vi dels kan förstå bättre vad vi behöver för ett förbättrat mående, dels hur vi tydligare kan kommunicera detta till andra.

På samma sätt kan konflikter i relationer till andra, förändringar och förluster i viktiga relationer vara utlösare för att depression uppstår. Att ha svårt att skapa nya relationer eller hålla fast vid relationer kan också orsaka depression.

Kort sagt så finns det ett stort värde i att uppmärksamma hur jag påverkas av människorna runt omkring mig och hur jag bättre kan ta stöd av dessa för att ta mig vidare mot ett bättre mående. Ensam är inte stark även om många säger det.

depressionscirkeln

 

Vilka finns i ditt liv och kring ditt mående?

Vad och vilka kan du skriva in i nedanstående figur? Vilka kan vara ett stöd för dig (praktiskt, känslomässigt eller socialt) för att du ska ta dig ur depressionen? Finns det någon du vill ha mer kontakt med än vad du har i dag och är det någon som rentav påverkar ditt mående negativt så detta bidrar till din depression?

IP.png

Du har tidigare fyllt i ett formulär om viktiga andra i ditt liv.

 

Här följer några frågor om dessa relationer (eller andra):

  • Hur mycket kontakt har ni?
  • Känner personen till hur du mår?
  • Kan du tala med personen om känslor?
  • Hittar ni på saker tillsammans?
  • Kan du be personen om praktisk hjälp eller goda råd?
  • Är detta en ömsesidig relation?
  • Hur tycker di att ni ”ger och tar” i denna relation?
  • Är du tillfreds med denna relationen?
  • Har relationen förändrats sedan du blev deprimerad?
  • Har denna relationen påverkats av någon förändring som skett?
  • Förekommer det någon konflikt i denna relationen?
  • Har relationen påverkats av att någon har dött?
  • Är det svårt att få det du behöver i denna relationen?
  • Borde den här personen vara med i ditt ”IPT-team”?
  • Hur kan denna personen passa in i din ”plan” mot ett bättre mående?

 

Närhetscirkel:

Skriv in personer i denna närhetscirkel med vilken relationen påverkar dig mer eller mindre känslomässigt.

narhetscirkel


Att välja fokus för min depressionsbehandling

forstaAllt vi gör under de inledande samtalen i IPT handlar om att få en bättre förståelse för ditt mående och i vilket sammanhang det, uppstår, pågår och hålls vid liv. Genom att uppmärksamma symtomen på din depression, att i en tidslinje följa hur den startade och fortgår och vilka människor som finns runt dig i ditt mående, får vi allt mer information, för att kunna välja ett fokus för din depressionsbehandling.

Det är många händelser som pågår i våra liv och vi träffar hela tiden nya människor. För att komma åt de depressiva symtomen på bästa sätt under denna begränsade tid behöver vi dock välja ett tema som bäst fokuserar det jobb vi behöver göra med ditt mående. Detta gör vi utifrån att ”koka ihop” den information du hittills skaffat kring ditt pågående mående

koka ihop.png

Fyra fokusområden; Förändring, Konflikt, Sorg, Sårbarhet

Rätt valt fokus ringar in det som är centralt kring det aktuella måendet/ det känslomässigt heta och som blir naturligt att sessionerna kommer innehålla under de kommande sessionerna. Att välja fokus är ett utforskande av alternativ – inte att finna ”sanningen”. Att våga/orka bli nyfiken på sin depressionshistoria är ett första steg mot att må bättre.

  • Förändring: Omständigheter i livet/ en kris som innebär stora förändringar för dig som person, kanske svårigheter att anpassa sig, acceptera eller förhålla sig till de förändringar som pågår i livet; att kunna släppa taget om det gamla och att komma framåt i det nya.
  • Konflikt: Kan komma i fråga när du och minst en specifik person, har icke överensstämmande förväntningar på er relation. Ofta har konflikten gått i stå eller grälen har en repetitiv karaktär, utan hopp om en snar förbättring.
  • Sorg och förlust: en känslomässig reaktion på en omfattande förlust, att sorgearbetet övergår i depression/komplicerad sorg. Att kanske inte kunna sörja eller komma vidare i livet.
  • Interpersonell sårbarhet: svårigheter att skapa eller bibehålla ömsesidiga relationer.