Psykoterapi

Psykoterapi – olika former av samtalsterapi

Det finns flera olika behandlingsmetoder inom psykologin och psykosocialt arbete. Du kan här läsa lite mer om några av de terapimetoder som vi är utbildade i och utövar. Varje metod har sitt sätt att se på hur vi människor fungerar och därmed också hur man kan förstå och lösa problem. Ofta utgår man som terapeut mer eller mindre från en specifik modell, vilket inte sällan modifieras efter patientens bästa och det man tillsammans kommer fram till blir viktigt att fokusera på. Att kunna integrera och patientanpassa vetenskapligt utvärderade metoder gör dem oftast mer effektiva än om man följer dem som en kokbok. Terapin skapas varje gång, i varje nytt terapeutiskt möte sa Irvin Yalom för länge sedan. Oavsett vilken metod vi väljer att luta oss mot har vi alltid ett intresse för dina känslor, relationer och hur du reflekterar kring dig själv och andra. Ytterligare information om terapier inom det mer ”nydynamiska” perspektivet kan man även finna på relationellarummet.com

Relationella Rummet relationellarummet.com är en samskapande mötesplats med syftet att samla tankar och kunskap om hur relationen i terapin påverkar och påverkas av de relationer som patienten lever i. Det är inte ett forum för en terapimetod utan för ett perspektiv. Relationella Rummet skapades först som en grupp på Facebook av Malin Bäck 2009. 2015 kom hemsidan och bloggen till i ett samarbete mellan Malin och professor Rolf Holmqvist.  Alla medintresserade av hur vi kan dra erfarenheter av relationen i terapirummet för att utveckla bättre psykoterapi har välkomnats att skriva texter och delta i samtal. Andra forum med värdefull information om relations- och känslofokuserade terapier är Mentalisering: https://www.mentalisering.se/ IPT: https://www.interpersonellpsykoterapi.se/ Mindfulness https://naturligt-vis.se/mindfulness.html eller Psykodynamiskt http://psykodynamiskt.nu/

Psykodynamisk terapi – PDT

Psykodynamisk psykoterapi är ett samlingsnamn för psykoterapier där man arbetar med självmedvetenhet och relationer till andra för att minska psykologiska problem. Förr brukade man kalla det för insiktsterapi. Viktiga influenser är Sigmund Freud som utvecklade psykoanalysen i början av 1900-talet Det objektrelationsteoretiska perspektivet utifrån bla. Bion och Winnicott samt Carl Rogers humanistiska psykologi. Andra viktiga pionjärer för det dynamiska perspektivet är John Bowlby, David Mahlan och Peter Fonagy. Grundtanken är att människan har ett omedvetet inre liv som huvudsakligen formats av nära och viktiga relationer under uppväxten, och att relationer och anknytningen till andra fortsätter att vägleda under livet. Omedvetna försvar mot störande känslor, rädslor och inre konflikter leder till psykiska symtom och begränsningar. Ordet ”dynamisk” betonar att individers inre liv på så vis kan vara mer eller mindre i balans.

I mötet med klienten är psykoterapeuten engagerad, nyfiken och vill förstå klientens problem och belägenhet. Samarbete och kontakt jämsides med acceptans är grundförutsättningar, där acceptans innebär att terapeuten inte värderar och bedömer det som berättas, utan att man vill förstå mening och sammanhang. Man ger inte heller råd och anvisningar. Arbetet styrs mer av ett gemensamt undersökande av hur och varför klienten har hamnat ur kurs. Inom vissa skolor är terapeutens tolkning av klientens överföringar – känslor och förhållningssätt från tidigare relationer – en viktig komponent. Andra skolor lägger större vikt vid den stödjande och bekräftande terapeutiska relationen för att ge klienten en möjlighet till tillit, insikt om hur man själv fungerar vad gäller rädslor och försvar, och om möjliga lösningar.

Att jobba med olika svårigheter

Även om PDT handlar om att förstå sig själv bättre och känna sig mer grundad i sig själv så behandlar man olika besvär på olika sätt. Det finns exempelvis en speciell metod vid panikångest (PFPP). Att jobba med att komma i kontakt med och uttrycka känslor eller att kunna reflektera med känsla kring sig själv och andra kan innebära olika dynamiska angreppssätt som exempelvis affektfokuserad dynamisk terapi, affektfobiterapi (AFT) eller mentaliseringsbaserad teapi (MBT). Traumabehandling i PDT handlar ofta om att på ett eller annat sätt få dela sin historia eller närma sig sidor av sig själv som man skjutit undan.

Interpersonell psykoterapi- IPT

IPT (Interpersonell psykoterapi) är en relationsfokuserad korttidsterapi med starkt vetenskapligt stöd. Metoden som redan under 1970-talet utarbetades för behandling av depression har även visat sig användbar för flera diagnosgrupper och problemområden, såsom ätstörning, bipolärt syndrom, PTSD m.fl. Modifieringar finns för ungdomar, familjer, par, gruppbehandling m.m. IPT kopplar det aktuella måendet till pågående mellanmänskliga omständigheter i patientens liv. Efter initialfasen av terapin väljs det interpersonella fokusområde som utgör grunden för patientens aktuella problematik. Genom att titta på styrkor och svagheter i individens nätverk stöttar man personen att processa känslor och att relatera till sina närstående på ett mer adaptivt sätt. IPT tränar patienten att kommunicera sina behov och göra sig förstådd gentemot viktiga personer i hens liv. När relationerna förbättras, minskar symtomen. I Socialstyrelsens riktlinjer kring depression rekommenderas IPT vid lindrig till medelsvår depression för såväl vuxna som barn och unga.

IPT är ett bra sätt att bearbeta kriser men också mer långvariga problem. I IPT träffas man oftast en gång i veckan mellan 12 och 20 gånger men antalet möten kan variera enligt överenskommelse.

Terapin genomgår tre faser: I den initiala fasen kommer samtalen att kretsa kring betydelsefulla relationer i ditt liv och på vilket sätt de kan ha samband med dina problem, Den blir en slags kartläggning som hjälper dig att identifiera de relationer  och problem som vi sedan arbetar med  i terapin. I nästa fas av behandlingen kommer vi att fortsätta arbeta med de nya strategier som vi kommit fram till krävs för en positiv förändringar. I den sista fasen skapar vi en handlingsplan för framtiden; Vad ska du göra för att må fortsatt bra? Vad gör du om du skulle må sämre igen?

Föreläsning om IPT – Så här gör man

Denna introduktionsföreläsning spelades in inför en av IPT-föreningens Nationella konferenser som en översikt för de som inte känner till IPT eller vill fräscha upp sina kunskaper. Den riktar sig främst till personer som arbetar med terapi men kan vara intressant även för andra. Vill du mer får en översiktlig bild av IPT och även höra en före detta patients berättelse om att gå i terapi, finner du det längre ner i texten.

Radioinslag om IPT ur ett patientperspektiv – Köksbordsterapin räddade Emil

Här finns ett radioinslag om vad IPT är och hur det kan upplevas att gå i IPT. https://sverigesradio.se/avsnitt/1557950

”Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han fick prova många olika mediciner och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände. I programmet hörs: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut/doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet. IPT påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression”.

Emil Johansson och Malin Bäck sågs under flera år. IPT-behandlingen beskriver Emil som helt avgörande för att han skulle må bättre. Foto: Thomas Heldmark/SR

IPT – INTERPERSONELL PSYKOTERAPI är en behandlingsmetod skapad för depressioner. Metoden utformades i början av 1970-talet av Gerald Klerman m. fl. för behandling av depressionspatienter i samband med en jämförelsestudie med psykofarmaka. Metoden visade vid första studien lovande resultat och fick därmed redan vid dess tillkomst ett visst empiriskt stöd (Klerman, Weissman, Rounsaville & Chevron, 1984). Under 1980-talet genomfördes en omfattande depressionsstudie, sponsrad av National Institutes of health (NIHM), där IPT visade goda resultat och därmed kunde anses ha empirisk evidens (Elkin et al., 1989). Metoden har i många studier prövats vetenskapligt sedan 1980-talet, framförallt vid förstämningssyndrom men även vid andra psykiatriska, psykosociala och psykokulturella tillstånd. I två metaanalyser om depressionsbehandling konstaterar författarna att IPT är en verksam metod vid förstämningssyndrom (Cuijpers, van Straten, Andersson & van Oppen, 2008; Cuijpers, Geraedts, van Oppen, Andersson, Markowitz, & van Straten, 2011)

IPT-MANUALEN innebär i sin orginalutformning en tidsbegränsad terapi bestående av ca 16 sessioner. Den semistrukturerade manualen är indelad i tre faser; bedömningsfas, behandlingsfas och avslutningsfas. Vid de inledande sessionerna görs en kartläggning av patientens aktuella problematik, utifrån hens interpersonella kontext. Tillsammans formulerar terapeut och patient en interpersonell förklaringsmodell av patientens aktuella problematik och ur detta väljs ett av fyra fokusområden att arbeta vidare med. Fokusområdena är interpersonell konflikt, rollförändring, komplicerad sorg samt interpersonell sårbarhet. Utifrån valt fokusområde gör terapeuten sina interventioner i syfte att skapa en djupare förståelse för anknytningsbehov i pågående relationer, en ökad handlingsberedskap, möjliggörande av förändring men framför allt reducering av depressiva symtom (Lipsitz & Markowitz, 2013; Markowitz & Weissman, 2004; Stuart & Robertson, 2012).

ANPASSNINGAR AV IPT TILL ANDRA TILLSTÅND än depression har undersökts i flera studier. På samma sätt som man vid depressionsbehandling kopplar fokusområden till depressionen, kopplar man vid andra tillstånd patientens interpersonella svårigheter till aktuella symtom. Modifieringar för olika patientgrupper utgår från olika diagnoser, åldersspecifika teman samt problem som uppstår ur kulturspecifika kontext. Ibland formuleras depression som primär problematik och ibland som en effekt av exempelvis psykosocial belastning, eller att få ett sjukdomsbesked. Vid tilläggsdiagnoser på någon av DSM-IVs axlar, oavsett om det rör sig om psykosociala livsomständigheter, somatisk ohälsa, personlighetsstörning eller andra avgränsade kliniska syndrom, tenderar man alltså inom IPT att omformulera den ursprungliga manualen något i strävan att matcha aktuellt mående/aktuella händelser. Att formulera ett s. k. samsjukligt problem vid depression som primärdiagnos och hålla fast vid depressionsmanualen, utan uttalat tillägg, tycks dock ovanligt (Markowitz et al.,2012). IPT är numera inte enbart en behandling som erbjuds vid depression utan är prövad på bl. a. olika ångestsyndrom som social fobi, PTSD och ätstörningar (Markowitz, Lipsitz & Milrod, 2014).

Ur D-uppsatsen ”Depressionsbehandling med IPT vid komorbid ätstörning -en interventionsstudie utan kontrollgrupp”. av Malin Bäck och Cristina von Schéele; – om du vill läsa hela klicka på IPT

Relationell psykoterapi (BRT)

Relationell psykoterapi har främst fokus på det som händer i samspelet mellan terapeuten och patienten. Patienten kommer förstås med ett bekymmer till terapin som de bägge får en ide om vad de behöver jobba kring men i det observeras även hur det blir mellan dem när de tar sig an denna uppgift. Tanken med detta är att den terapeutiska relationen kan bli en arena för utforskande av känslor, behov och dilemman som kan uppstå i andra relationer ute i verkliga livet. Genom att uppmärksamma när det både känns bra eller när det ”skaver” kan patienten upptäcka viktiga saker om sig själv och få en ökad medvetenhet kring sitt relaterande generellt. Den relationella terapin är  “metodneutral”, dvs. den utgår inte, som de flesta andra terapiformer, från att tillämpa en förutbestämd psykoterapeutisk metod. Istället styrs den psykoterapeutiska processen av det samspel som utvecklar sig mellan klienten och terapeuten där relationen ses som en ömsesidig samarbetsprocess. Detta samarbete betonas starkt och det lyfts upp och behandlas fortlöpande i den terapeutiska processen. Man brukar säga att hållningen i relationell terapi är icke-vetande, att terapeut och patient är jämbördiga där man tillsammans behöver upptäcka vad som blir viktigt. Det jag skriver överst på denna sida om hur jag ser på psykoterapi och om arbetsallians kan ses som en tydlig relationell utgångspunkt.

BRT (Brief Relationel therapy)

BRT är en tidsbegränsad variant av relationell terapi som skapades av Jeremy Safran och Chris Muran för ca 20 år sedan.  Antalet sessioner kan dock variera mellan tolv-trettio samtal. I terapin utgår vi från att vi lever våra liv i relationer och både glädje och bekymmer uppstår i kontakten med andra. När vi bättre kan handskas med relationsproblem, avtar oftast våra psykologiska problem. En viktig del av arbetet är att använda de erfarenheter som klient och terapeut tillsammans får av att samtala med varandra för att förstå och utveckla klientens mentaliseringsförmåga; en relativt ny beteckning på något som är grundläggande för hur väl våra relationer utvecklas och hur vi mår psykiskt. Att mentalisera innebär att utforska både sig själv och andras tankar och känslor och kliva ur den begränsning som de egna tankarna och känslorna kan vara. I början av terapin berättar du om vilka svårigheter du har och om hur du tänker att du ska kunna få hjälp med dem. När ett mönster växt fram kommer vi att precisera vad det är som du vill uppnå i just denna terapi och bestämma hur vi ska arbeta tillsammans för att dina svårigheter ska försvinna eller reduceras. Under samtalen finns stor frihet att berätta om olika aspekter av problem och nya tankar som dyker upp. Det är hela tiden din terapeut som tar ansvar för att behandlingen utvecklas i konstruktiv riktning.

brief relational therapy [briːf rɪˈleɪʃənl therapy], BRT

Beteckning på olika former av korttidsversioner av relationell psykoterapi.

Den första var den som utformades på 1990-talet av den amerikanske psykologiprofessorn Jeremy Safran och psykologen och psykoterapeuten Chris Muran (John Christopher Muran), redovisad i boken The Therapeutic Alliance in Brief Psychotherapy (1998).

Relationell korttidsterapi, så som den utformats av en forskargrupp i Linköping bygger på Safrans och Murans Brief Relational Therapy, allmänna relationella perspektiv inom psykodynamisk terapi, mentaliseringsbaserad terapi och emotionsfokuserad terapi.

I terapin är terapeuten särskilt uppmärksam på relationen och kontakten mellan sig själv och klienten/patienten, speciellt på tillfälliga avbrott eller längre tids ansträngd hållning mellan dem.

Safran och Muran utformade senare en alliansfokuserad behandlingsmodell, alliance-focused training, AFT. Det är en benämning som bättre än ’relationell terapi’ säger vad det är fråga om, nämligen en kontinuerlig uppmärksamhet på hur relationen mellan terapeut och klient utvecklas, störs och därefter repareras i vad de kallade en fortlöpande förhandling (eng: negotiating the therapeutic alliance).

Relaterade sökord: alliansbrott, psykodynamisk korttidsterapi, psykoterapeutisk allians, relationell kompetens, relationell pedagogik, relationell psykoterapi.

Skrivsätt: Jeremy Safran skriver uttrycket alliance focused utan bindestreck. Det strider mot allmänt förekommande skrivregler för engelska språket och är sällsynt i andra framställningar om metoden.

kläfdglöadgldfkgöa

Mindfulnes & Kognitiv terapi

 Medveten närvaro – en kort introduktion till mindfulness

Mindfulness har blivit ett vedertaget begrepp och något som förväntas vara en del av Svensk sjukvård. Många jag träffar har kommit i kontakt med att öva medveten närvaro men där jag uppfattat att man inte fått en introduktion i vad detta verkligen är, vad syftet med övningarna är och principerna bakom detta förhållningssätt.

Personligen tycker jag det är olyckligt att försöka lära ut mindfulness om man inte själv utövar metoden på sig själv regelbundet. Att rycka ut mindfulnessövningar ur sitt sammanhang och placera det där det finns ett förändringsfokus blir ofta verkningslösa och efterlämnar en känsla av misslyckande; att man inte gjorde rätt.

Denna ca 35 minuter långa film är en kort introduktion i vad som inryms i begreppen mindfulness, sinnesnärvaro och medveten närvaro – en improviserad föreläsning.

Förhoppningsvis kommer du känna dig mer rustad att ta dig an den uppsjö av övningar som finns att tillgå via appar, nätet och olika självhjälpsböcker.

Lycka till – det finns inget rätt och fel – det blir som det blir. // Malin

http://relatera.adobeconnect.com/p1p1lrui46h/

Länk till filmen:

http://relatera.adobeconnect.com/p1p1lrui46h/

Kognitiv terapi (KBT) och mindfulness i kombination – mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT eller MBCT) har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att förebygga stress och stressrelaterade besvär såsom smärta och utmattningssyndrom (utbrändhet). Förekomsten av återfall vid återkommande depressioner har i forskning visat sig kunna minskas med hälften.

Mindfulness-Based Stress Reduction eller Mindfulness baserad kognitiv terapi 

MBSR (Mindfulness-Based Stress Reduction) är en metod för att uppmärksamma vår egen stress, och för att kunna hejda den. Upprepad forskning har kunnat påvisa metodens användbarhet vid en rad olika fysiska och psykiska åkommor. MBSR, som är en gruppbehandlingsmetod, kan ofta ses som ett komplement till annan behandling, såväl psykoterapeutisk/psykiatrisk, som kroppsbehandling, detta då för att minska det stresspåslag som sjukdom i sig innebär för många människor.

MBSR är ett 8-veckors grupprogram med ett möte i veckan på cirka två timmar.

Fokus ligger på träning i mindfulness, det vill säga medveten närvaro i nuet. Detta sker på följande sätt:

Kropps-scanning som innebär att deltagarna riktar uppmärksamheten i viss ordning till olika delar av kroppen, och, utan att döma eller värdera, lägger märke till de förnimmelser som dyker upp i varje område.

Sittande meditation. Då används förnimmelserna av andningen som ett grund-fokus för uppmärksamheten, samtidigt som man successivt uppmärksammar även andra sensationer i kroppen, ljud i omgivningen, och/eller tankar och känslor som dyker upp.

Enkla yogaövningar ( ”mindful yoga”) praktiseras för att träna uppmärksamheten på kroppen under långsamma rörelser och stretching.

Gruppdiskussioner som framför allt handlar om de svårigheter och framgångar som deltagarna upplever under träningen och när de möter stressfyllda situationer i vardagslivet.

Vidare uppmuntras deltagarna att uppöva förmågan till mindfulness i vardagslivet genom att öva på att utföra vardagliga sysslor (såsom att äta, promenera, diska osv) med full uppmärksamhet på de rörelser, sensationer, tankar och känslor som uppträder samtidigt. Deltagarna får CD-skivor med instruktioner för att guida  meditationsövningarna (kropps-scanning, yoga och sittande meditation) och uppmuntras träna hemma genom att lyssna på CD-skivorna 45 min dagligen under programmets åtta  veckor.

Läs mer om mindfulness på:

1177.se

Psykosocialt behandlingsarbete

Termen psykosocial visar att det finns en samhörighet mellan psykiska och sociala processer och att dessa kontinuerligt samspelar med varandra. Det innebär att arbeta med individers välmående i relation till dess omgivning.

Psykosocialt behandlingsarbete innefattande stödsamtal och rådgivning för att stärka patientens resurser att hantera sin livssituation. Samtalsbehandling kan ske individuellt eller i grupp med olika fokus: krishantering, stödsamtal, motiverande samtal, utredande samtal, bearbetning av kris och sorg.