Vid hetsätningsstörning tappar man kontrollen över ätandet och äter mycket fort, äter trots att man inte är hungrig eller tills man är obehagligt övermätt. Det liknar bulimi, men personer med hetsätningsstörning kräks inte upp maten, och ägnar sig inte heller åt hård träning eller missbruk av laxermedel. Många med hetsätningsstörning är överviktiga. Både psykologisk behandling och läkemedel hjälper för att minska ett hetsätningsbeteende som bland annat kan leda till övervikt. Det visar SBU:s utvärdering av det vetenskapliga underlaget.
Läs rapporten eller se filmen från SBU:
Behandling av hetsätningsstörning www.sbu.se/248
SBU:s rapport visar att både kognitiv beteendeterapi; KBT, och interpersonell psykoterapi; IPT, gör att hetsätningen minskar eller upphör. Effekten är kvar även ett år efter behandlingen avslutats. Antidepressiva läkemedel av typen SSRI och det centralstimulerande medlet lisdexamfetamin ger också effekt, men där är det oklart om effekten finns kvar efter avslutad behandling.
Det är framförallt Denise Wilfley som utvecklat metoder att arbeta relationsfokuserat, dvs med IPT med denna patientgrupp, både individuellt och i gruppformat. I IPT ligger fokus på att tydliggöra den känslomässiga kopplingen mellan pågående ätstörningssymtom och olika relationerna dilemman som är pågående i livet och som håller det dåliga mående vid liv. I Sverige gjorde Riksät en satsning för ett par år sedan att utbilda flera ätstörningsenheter i IPT främst avseende bulimia nervosa men även BED. Den data som samlats in i samband med utbildning och implementering kommer successivt sammanställas och presenteras.
Sanna Aila Gustafsson, Malin Bäck och Börje Lech är några av dem som är involverad i detta projekt
Relatéra 