Fysisk aktivitet har en dokumenterad effekt vid depression – lika god som effekten av antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression faktiskt. Dessutom är fysisk aktivitet i stort sett biverkningsfri och kan dessutom vara i princip gratis. Hösten 2015 presenterades i läkartidningen en sammanställning av relevant forskning inom området. Personer med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom, konstaterades det. Fysisk aktivitet minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller psykoterapi vid lindrig till måttlig depression.
För att läsa artikeln i fulltext finns den här som pdf-fil alternativt länken till läkartidningen:
Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression. pdf
Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression. Senare forskning visar även på att just konditionsträning är det som befrämjar hjärnan på flera olika sätt.
För några år sedan kom boken ”Hälsa på recept” ut – en läsvärd bok om hjärnans vinsters av att vi motionerar – både ur ett inlärningsperspektiv, för vårt psykiska välbefinnande samt förmågan att samordna oss och fungera i relation till andra. Jag läste boken i somras och blev mycket inspirerad. Boken berör hur motion i kombination med kultur och andra aktiviteter som stimulerar olika delar av hjärnan, kan hjälpa oss till ett bättre liv.
Här kan du köpa boken: http://www.adlibris.com/se/bok/halsa-pa-recept-trana-smartare-ma-battre-lev-langre-9789173630580
Nedan finns en föreläsning med en av författarna till boken: Anders Hansen, överläkare i psykiatri. Han berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa och menar att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna. Föreläsningen är inspelad av UR Samtiden den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm.
I somras kom Anders ut med boken Hjärnstark, en ”uppdatering” med en sammanställning av ny forskning som publicerats de senaste fem åren. Jag har i skrivande stund inte läst boken men ser fram emot detta. Nedan finns ytterligare en föreläsning med Anders som spelades in i samband med bokreleasen.
Här kan du köpa boken: http://www.bonnierfakta.se/bocker/halsa-skonhet-och-samlevnad/h/hjarnstark/
Intervju från dagens industri: http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/07/28/han-ger-hjarnperspektivet-pa-rorelse/
Vinsterna kring att finna vanor för fysisk aktivitet är stora. I vårt samhälle som kräver en hög intellektuell/kognitiv nivå för att kunna fungera i det vardagliga livet, samtidigt som vi tenderar att vara alltför stillasittande, är denna typ av kunskap vägen till en bättre hälsa. Att stärka friskfaktorer och folkhälsa och möjliggöra minskad konsumtions av sjukvård och läkemedel känns lockande. I både bok och föreläsning framkommer ett tydligt samband mellan inlärning och rörelse (idrott/musicerande).
Paul Zientarski, idrottslärare och Ted talk-talare, menar att idrotten är skolans viktigaste ämne. I filmen (inspelad av UR Samtiden) under länken nedan berättar han om hur Chicagoskolan Naperville Central High fick upp skolans resultat med 40 procent genom att koppla kärnämnena till pulsträning.
http://urplay.se/program/195106-ur-samtiden-pulstraning-och-inlarning-pulstraning-okar-inlarning
Jag skulle välkomna att både sjukvården och elevhälsan satsade på att öka rörligheten och kreativiteten, att möjliggöra regelbunden fysisk aktivitet som en för många sjukvårdande insats. Jag undrar också hur detta skulle påverka funktionsnedsättningen bland personer med neuropsykiatriska tillstånd så som ADHD/ADD. I dag kan man på många vårdcentraler få utskrivet fysisk aktivitet på recept – FAR. Vad detta innebär kan se väldigt olika ut. Att skapa hållbara förändringar är svårt och om man dessutom mår psykiskt dåligt eller har en smärtproblematik så kan det kännas omöjligt. Många är i behov av ett individuellt upplägg med utrymme att ”misslyckas” – att få tid att upptäcka vad som hindrar förändring och finna individuella lösningar som passar just mig.
För er som sett filmen Forest Gump och hur han tog sig igenom en svår kris genom ett slags meditativt långdistanslöpande, så kan vi nog konstatera att han var något på spåren. Utifrån ett hjärnperspektiv är det konditionsträning som har starkast evidens. Promenader är bra, men ska man få full effekt både för kroppen och knoppen ska man springa i minst 30 minuter tre gånger i veckan.
Relatéra 